<img height="1" width="1" style="display:none" src="https://www.facebook.com/tr?id=1738422922949858&amp;ev=PageView&amp;noscript=1">

Vilka är de viktiga ansvaren för styrelsen i bostadsrättsföreningen?

7 minuters lästid | Sten Ahlin

Styrelsen i en bostadsrättsförening har många viktiga ansvar. I denna artikeln kan du läsa om några av de viktigaste.

Fastighetsägande

Som styrelsemedlem äger och företräder du föreningens fastighet. Du räknas som fastighetsägare och med det kommer ett stort ansvar. Dels ansvarar du för fastigheten och alla dess tekniska funktioner, men du har också ett indirekt ansvar för miljön i och omkring fastigheten samt för de boendes hälsa och säkerhet.

Detta regleras bland annat i miljöbalken och innebär till exempel att du som fastighetsägare har ansvar för att föreningen följer gällande lagar, så kallad egenkontroll. Med ansvaret för hälsa och säkerhet kommer skyldigheter som att skotta bort snö och is på fastighetens tak, att hålla skadedjur borta och att se till att huset har ett fullgott brandskydd (källa: HSB.se).


Arbetsgivaransvar

Om ni har anställda i föreningen, exempelvis fastighetsskötare eller städare, räknas ni som arbetsgivare och är skyldiga att följa arbetsmiljölagstiftningen. Det betyder bland annat att ni måste vidta åtgärder för att de anställda har en säker arbetsmiljö. Som anställd räknas alla som får någon form av ersättning, även om det bara är ett avdrag på avgiften för exempelvis en vicevärds arbete. Ett sätt att slippa arbetsgivaransvaret är att lägga ut tjänsterna på en extern leverantör (källa: HSB.se).


Brandskyddsarbete (källa: bostadsrätterna.se)

Bostadsrättsföreningar över landet skiljer sig mycket åt – i storlek, verksamhet och ålder på fastigheterna. När frågan om brandskyddsarbete kommer upp till diskussion kan det vara lika lätt att bortse från faror som att överdramatisera riskerna. Därför behöver styrelserna självklart utgå från de brandrisker som finns just i deras förening. 

En bra start för föreningens brandskyddsarbete är en diskussion i styrelsen: Var finns de stora riskerna, vad är viktigt? Har vi någon brandskyddsutrustning, och hur ser den ut? Har vi bara bostäder i föreningen eller även annan verksamhet? Behöver vi checklistor, vad – om något – behöver dokumenteras och hur ska det följas upp? Då finns förutsättningar för att komma fram till var fastighetens svagheter och risker finns och vad som behöver förbättras och åtgärdas. Redan här har styrelsen en början till ett systematiskt brandskyddsarbete, utan att det för den skull behöver kännas som en tung byråkratisk skyldighet.

Lagen om skydd mot olyckor är den lag som reglerar brandskyddsfrågor och ansvaret för brandskyddet ligger både på den som äger byggnaden, det vill säga fastighetsägaren eller bostadsrättsföreningen, och på de boende. I lagen står: ”Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand.”

Termen ”systematiskt brandskyddsarbete” finns inte i lagen. Däremot finns ett allmänt råd (SRVFS 2004:3) framtaget som riktar sig, framför allt, till mer publika verksamheter än bostadshus. Ett allmänt råd är just ett råd om hur man bör göra, men det finns till exempel inga påföljder för dem som inte följer rådet. Bakgrunden till det allmänna rådet är att enstaka kontroller av brandskyddet inte ger ett fullgott besked om hur det fungerar mellan kontrollerna. Därför behövs i många fall ett systematiskt och kontinuerligt arbete som utgår från de brandrisker som finns, alltså ett systematiskt brandskyddsarbete.
I det här sammanhanget är det naturligtvis positivt med alla åtgärder som kan förebygga brand och begränsa skador. I praktiken handlar det om att ha ordning och reda på brandskyddet, både tekniskt och organisatoriskt (källa: bostadsratterna.se).

Det vill säga:

  • Kontinuerliga kontroller och underhåll av rökluckor. Beroende på verksamhet i huset kan det finnas krav på annan brandsläckningsutrustning som också ska kontrolleras.
  • Kontinuerlig kontroll att utrymningsvägar, till exempel trapphus eller andra räddningsvägar, inte är belamrade med barnvagnar och annat brännbart material.
  • Informera medlemmarna om brand, till exempel om tågordningen Rädda-Varna-Larma-Släck genom anslag i trapphus och i nyhetsbrev. Notera att det ibland kan vara bättre att göra det i en annan ordning. Upplys också om vikten av att aldrig gå ut i ett rökfyllt trapphus.
  • Tänk på att informera medlemmarna om hur de kontrollerar sina brandvarnare vilket de bör göra en gång i månaden. Påminn om att byta batteri varje år. Detta gäller framför allt i hus byggda år 1999 eller senare, eftersom det enligt Boverkets byggregler då blev krav på att brandvarnare ska finnas i varje nybyggd bostad. Enligt ansvarig myndighets, MSBs, allmänna råd om brandvarnare i bostäder, är det lämpligt att ägaren till byggnaden oavsett ålder ser till att brandvarnare installeras, men att de boende sedan själva ansvarar för att regelbundet prova att de fungerar och byta batterier vid behov. Det är dock att betrakta som råd och är alltså inte tvingande. Boende kan inte kräva att föreningen förser bostäderna med brandvarnare, men det kan vara en klok investering.

Omfattningen av arbetet i föreningen ska styras av den verksamhet som bedrivs i föreningen och utifrån hur den förändras. Skriftlig dokumentation av brandskyddet behöver normalt inte upprättas för bostads- och kontorshus där normala lösningar eller branschpraxis använts för att utforma husets brandskydd.

Läs mer om brandskydd på MSB:s webbplats, msb.se.

Där finns också broschyren ”Skydda dig mot brand hemma” att ladda ner eller beställa.

New Call-to-action